Jag har väntat hela året på att det ska bli oktober. Höstpromenader är en favorit som gör mig lycklig in i själen. Frisk luft. Kylighet som ger krispiga mornar. Solnedgångar innan middagen är serverad eller ens lagad för den delen. Det enda jag ogillar med oktober är vintertid. Varför måste vi vrida tillbaka klockan en timme, förstår verkligen inte det. Vi behöver ju dagsljus!

Hursomhelst, här kommer en lista på mina favoriter:

Favoritfilm: Hur man blir av med en kille på tio dagar, älskar Kate Hudson! Vilket säger mycket om vilken anknytning jag har eller?! Skrev en uppsats om den och fick högskolepoäng för det när jag läste på universitetet och försökte bygga en examen. Ledsen för att jag inte hittar uppsatsen nu eftersom jag alltid rensar rensar rensar.

Favoritmusik: Jag älskar Lana del Rey men jag kan inte lyssna på henne för då blir jag ledsen och emo i flera dagar. Jag kan lyssna på nästan alla genrer men gillar absolut inte musik som spelas på radio så det kanske är lite ljug.

Favoritmat: Kanske lasagne. Osäker för jag är ingen riktig foodie men vet att jag föredrar salt framför sött. Är också en pescatarian som inte vet hur hon ska svara på frågan, do you like fish? Så, mat förvirrar mig.

Favoritperson: Min brorsdotter. En treåring som är modig, tar för sig och alltid full av liv. Hon är den jag önskar jag varit som barn och om jag kunde så skulle jag skapa en klon av henne. Tjejen är bäst på fest och den som gör mig mest glad just nu.

Tänkte göra en recap på min delulu sommar (inspirerad av Carin Falk).

Har jag lärt mig att virka?

Ja men det skulle jag säga. Jag har virkat sju väskor, en stråhatt och en bandana. Följer instruktionerna från MYO och YouTube så det är ganska lätt. Just nu håller jag på att designa min egen version av en märkesväska. Får se hur den blir, jag har fått börja om två gånger för att det blir fel storlek på botten av väskan. Att följa instruktioner är enkelt men att vara kreativ själv kräver lite matematik.

Har jag läst ut mer än en bok?

Ja, det blev tre utlästa böcker under sommaren. Läste Drömräkning, Body Double och lyssnade på en ljudbok även fast jag hatar det men Kirke av Madeline Miller på 2x gick ändå att ta sig igenom. Det är oftast rösten, tonen och tempot hos ljudläsaren som jag ogillar, speciellt när det påminner om en gammal svensklärare som hatade mig. Skärvorna är min pågående bok men har inte bläddrat i den sen i april, det var årets köp på bokrean så jag har hösten på mig att läsa klart den.

Har jag cyklat?

Ja, jag har cyklat till gymmet och tävlat vem som cyklar snabbast med min brorsdotter. Hon på sin lilla trehjuling och söta hjälm, jag på min damcykel (utan hjälm). Kanske måste införskaffa mig en så jag blir en bättre förebild.

Har jag druckit iskaffe?

Ja, och en och annan ismatcha. Men föredrar varma drycker trots allt. Blir inspirerad av amerikanska influencers som dricker kaffe med creamer. Men det har vi inte här i Sverige för kaffegrädde är inte samma sak.

Har jag hängt i hängmattan?

Ja, men som mest i en halvtimme innan jag blivit avbruten i min djupa vila av någon familjemedlem som kommit förbi och bland annat kommenterat vädret. Antingen för varmt eller för kallt. Finns inget lagom i Sverige. Svårt att koppla av måste ligga i släkten.

För att summera så har sommaren varit bra, har dock inte badat i havet vilket hade gjort den bättre.

Jag har gått på 3 begravningar sen december varav två av dem var nu i juli. Varför är det så svårt att se folk gråta utan att själv fälla en tår?! Känns som en attack för jag gråter fast jag inte vill. Det är så jobbigt att vara känslig och jag menar inte att vara okänslig för jag vet att det är nog jobbigare för de som förlorat en familjemedlem än för mig som gråter för att jag ser andra gråta.

I höstas gick jag emot ett nylackat staket i en park och fick en stor brun oljefläck på baksidan av skjortan som inte gick att tvätta bort. För några veckor sen tvättade jag min nyinköpta linneskjorta på 60 grader och lade den i torktumlaren efteråt, skräll att den inte krympte. Jag kanske inte ska äga linneplagg.

Jag har en affärside till Kim K, inte för att jag tror hon behöver min hjälp men hör på det här: Varför inte designa en dishdasha eller en abaya i det mjuka tyget så kan hon klä arabvärldens damer i Skims. Tror vi att det skulle bli succé eller är det för nära kulturell appropriering? Jag är bara nyfiken på hur marknadsföring skulle se ut.

Det känns som jag har fraktat möbler hela året. Jag har hjälpt min syster att flytta två gånger och hunnit flyttat en gång själv där emellan mars och juli. Jag har även rensat i källare och förråd hos mina föräldrar men det finns fortfarande en handfull av möbler som skulle behöva nytt hem. Varför blir vi inte alla minimalister bara?

Saker jag aldrig trodde skulle hända har skett under det här halvåret som får mig att undra vilken metamorfos som pågår i mitt inre. Bland annat så:

Hörde jag mig själv säga jag älskar mitt liv i lunchrummet en dag precis lika vanlig som alla andra dagar. Jättekonstigt att höra mig själv säga det högt och fick nästan en out of body experience.

Jag tänkte tanken “så mysigt att byta om efter morgonträningen” på ett gym där alla gjorde sig redo för dagen och vi delade utrymmet tillsammans. Sminka sig, göra sig fin och peppa sig själv inför dagen. Is this girlhood? Jag som hatar när det är mer än två personer i ett rum. Jag som skolkade från gympan regelbundet för att jag hatade att duscha under skoltid. Det är underligt.

Jag blev också av med jobbet. Märklig känsla när jag själv hade skrivit i min kalender datumet för min egen uppsägning. Ibland hinner livet före och jag är ganska okej med att det gjorde det. Corporate är nog inte för mig just nu. Jag har nog alltid varit egen.

Om det är någon tröst så vet vi ju att den enda sanningen är att allt förändras i livet. Vi blir förnyade varje dag. Tänker att det är precis som i ett spel när en ny nivå börjar och du får en belöning. En dag blir du förvånad när en ny version av dig själv säger att hon älskar sitt liv. Idag är kroppen utvilad och hjärnan börjar kännas hel igen. Inte mos som den har varit sen 2024. Kanske är jag nu i en ny period som blommar mest och jag har en new character unlocked som väntar att få spela spelet.

Våren är så dramatisk. Ena sekunden är det strålande sol, andra sekunden är det så molnigt att det inte finns några skuggor. Pollen är nästan dödligt och jag undrar alltid om allergiproblemen skulle försvinna om jag bodde vid havet. Månaden passerade kyligt förbi med många korta ledigheter och det finns inte så mycket att skriva om det annat än att det var en ovanlig övergångsperiod.

Är redo för den verkliga ledigheten i hängmattan med en bok i knät och en iskaffe i handen. Ser fram emot att ta på mig mina flip flops överallt och äta glass oavsett tid på dygnet. Jag ska gå till gymmet när jag vill, skriva morgonsidor när jag vaknar och ha konstnärsträffar med mig själv en gång veckan. Jag vill lära mig virka, läsa böcker och cykla överallt.

Moodboard is giving strong girl summer.

En lista av mål och lärdomar så här fyra månader in i året…

Jag har sålt min lägenhet. Som min bror sa när jag klagade på att jag inte fick några bud i höstas så köpte jag ju i det sämsta läget (2022) och ville sälja i den värsta marknaden (2024).

Det var ett bra bud (in this economy) och ett svårt beslut att ta men jag har lärt mig så mycket om bostadsrätter och mig själv. Till exempel så gillar jag inte att äga saker. Jag tycker heller inte om att binda upp mig på något långvarigt. (Hej, jag har committment issues). Jag är inte bekväm med att ha ett lån. Jag gillar inte att ta beslut. För att inte göra saken lättare så är jag också velig deluxe. Men det visste jag sen tidigare.

Jag kommer att sakna min lägenhet men det är något visst med avslut som ändå får mig att längta till en ny början.

Ett brev jag aldrig skickade. Ett mejl jag aldrig postade. Eller tvärtom, ett brev postas och ett mejl skickas. Spelar ingen roll, kommer han någonsin läsa det?

Det finns så mycket jag vill prata med dig om, men du är inte här. Jag vill ju berätta om nya Nosen, min brorsdotter som påminner så mycket om dig ibland att det skrämmer mig. Precis som dig så älskar hon katter och är så äventyrlig, vänskaplig och modig. Hon kallar mig ammies och jag undrar om någon (läs Gud) skickade henne till mig precis när jag förlorade dig för att få mig att klara livet igen. Jag vill diskutera småsaker med dig, jag vill prata om livet och bara ventilera alla mina tankar med dig. Jag vill höra om dina äventyr, fråga hur din mamma mår och veta om du hittat en bebispool. Men du är inte här så jag skriver det här brevet och skickar ut till Matrix i hopp om att du en dag läser det.

/P

Sandra Beijer – bloggarnas bloggare inspirerande mig till att svara på de följande frågorna:

Det sista 💬 Vi måste bort bort bort

Din senaste emoji 🤹🏽‍♀️

Det sista du sa högt? Här är jag!

Det senaste någon sa till dig? Tack!

Hur blir veckan? Det är helg nu så kaffe, promenader och vila är enda ambitionen. En bra kombo.

Vad var det senaste du köpte? Smink från Sweed.

Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Nej.

Vad längtar du till? Vågorna.

Vad har du på dig? Svarta jeans och en varm cardigan.

Vad ska du göra idag? Jobba, fixa naglarna, mysa med brorsbarn och äta något gott.

Sommarplaner? Äta lunch på stan, läsa bok och bada i havet.

Vad beställer du för dryck på restaurang? Ett iskallt glas med ekologiskt vitt vin…

Stjärntecken? Sol i kräfta, måne i oxen.

Vilken serie eller film ser du den här veckan? Gilmore girls säsong 4.

Vad är ditt bästa tips för att komma i gång på måndagsmorgnar? Ehh….det är väl kaffe och fransk RnB musik på högsta volym….vad är det ens för fråga?